tisdag 30 juli 2013

Hamra krog, vänner och regnet

Regnet har kommit till Gotland. Just nu smattrar det på taket och jag hör hur han fixar frukost där nere.

Igår regnade det också när vi åkte till Hamra krog för lunch. Vi vände hemåt igen och satt och funderade i bilen vad vi skulle hitta på.

Jesper visste att hans vänner från förr fanns på ön. Vi har inte träffat dem på flera år.

Vi ringde. Köpte bullar på Jonassons bageri och åkte dit.

Det skulle bara bli en fika men det blev både fika och grill. Fantastiskt kul att träffa dem efter alla dessa år igen!

Klockan hann närma sig midnatt innan vi svängde in i dimman på vår gård igen och vi sov till halv tio imorse.

Idag får det nog bli någon inomhus aktivitet. Kanske Visby. Kanske ett stopp i byns gamla järnaffär där man får en retro-keps om man handlar. Hilding älskade den han lånade av morfar igår och vill ha en egen.

Vi får helt enkelt se vad dagen bjuder på.



måndag 29 juli 2013

Mystik och lammsmäcka

Vi hängde hela långa dagen på Bottarve museigård. Meningen var att vi skulle till Holmhällar och bada men fastnade alltså på vägen.

Ett stort fält med leksaker som nedfallna träd, en gammal mindre traktor som man kunde skjuta på med egen kraft, gamla hästkärror samsades med fårhage, grishage, höns och ponnyridning. Barnen var förstås lyriska.

Intill detta naturliga lekmecka fanns små historiska lador, en smedja, en träverkstad där man visade hur man smidde och vi köpte fika och satte oss under ett träd i skuggan.

Hantverksboden var öppen så jag köpte handledsvärmare stickade i garn av fårull å lite presenter.

Sen kom morfar och Tina i sin husbil och vi bestämde oss för att grilla lammsmäcka som det heter.

Efter regnet gick vi på promenad och kom ner till Burgsviks stenhuggeri. Tydligen är där verksamhet ännu men det kändes ändå mystiskt och öde. Fallfärdigt tornade byggnaderna upp sig i mörkret och intill en av lokalerna stod en dörr öppen med nyckeln sittandes i låset. Men ingen där....

Fullt med vackra stenskulpturer överallt i omgivningen. Halvfärdiga. Och där dörren stod på glänt hade även någon börjat en stor målning som stod lurad mot ett staffli.

Men inte en själ syntes till. Det sken ett svagt ljus ur ett fönster bara. Men inte ett ljud. Inte en rörelse.

Mystiskt.

lördag 27 juli 2013

"Lång-frulle" å Gotland goes Frankrike

Dagarna är långa. Så är också våra frukostar.

Vi pratar om allt från Elvis storhetstid och öde till att berätta om nattens drömmar.

Barnen dansar runt bordet och greppar en macka i farten. Sen går vi fram och åter till stranden flera gånger samma dag.

Bara ett brejk för lunch och sen ner till havet och stranden igen. Igår hängde vi kvar på stranden till klockan sju på kvällen.

Idag har vi lämnat Fårö och kört söderut. Träffat pappa och Tina och ätit på Katthammarsviks rökeri innan vi fortsatte till vår stuga.

Stugan ligger i Burgsvik. Ni vet där de spelar in "Så mycket bättre" på TV. Mitt ute på fältet ligger vår stuga inbäddad i en makalöst härlig och frodig trädgård.

Tankarna far direkt till Frankrike och de gårdar vi såg där förra sommaren.

Det är en gammal gård med putsvita väggar å knall-turkosa dörrar.

På fältet betar kossor så ikväll kunde vi äntligen få till en ko-i-dimma-bild. En dröm för mig. Älskar kor som står och stirrar i dimman. Har skrivit om kor tidigare här på min blogg.

Det är nåt skönt mystiskt med kor.

Ikväll åt vi i Gåsens lada - där de spelat in tv-programmet som jag nämnde förut.

Fantastisk mat och fantastiskt dyrt så imorgon blir det makaroner igen :)

torsdag 25 juli 2013

På cykel mot Kutens bensin

Idag tog vi cyklarna till Kutens bensin. Vi trampade fram längs Gotlandsleden som slingrade sig genom fantastisk natur och med kalkvita hus vid sidan av den stora vägen.

Barnen trampade på och var helt fantastiska. Dryga 2 mil har vi nog cyklat idag.

Väl framme vid Kutens möttes vi av underbar crêpesdoft å en herrans massa skrot!

Kutens bensin liknar inget annat jag sett. Det är en värld för sig själv.

Först var macken tydligen en rockklubb utan tillstånd. Stället var en samling ruckel och rockklubben hade bara en vevgrammofon med 50-tals rock. Ibland, när det var mycket folk, hördes inte musiken. Inga tillstånd, ingenting. Så till slut åkte ägaren fast och baren torrlades. Men det gick i alla fall....

Till slut fick klubben tillstånd och stället är nu helt otroligt. Det är som om det håller på att rasa samman och växa upp ur jorden samtidigt.

Rostiga bilar, cyklar, moppar, rostiga kylskåp och oljefat överallt.

På baksidan öppnade blomsterängen upp sig och vi åt våra crêpes i soldiset.

Sen tog vi den skumpiga kalkstensvägen längs havet hem och den var lika vacker som den var ansträngande. Väl framme vid stugan igen tog vi en välförtjänt glass och pustade ut. Dagens motion är mer än väl genomförd!





tisdag 23 juli 2013

SUV:ar, surfare, surdeg å stockholmare

Det är blåsigt här. Himmelriket för surfare. Vid Ekeviken preppades det för fullt igår. Och kite-surfarna lyfte flera meter upp i luften av krafterna.

Vi körde vidare till Fårö fyr å landade sedan åter hos Cykel-Börje för att kolla om det fanns lediga cyklar att hyra. Alla var uthyrda utom de skrotade. De som utgjorde högen av "livets cykel"....

I dag körde vi över till fastlandet och fikade på Rute Stenugnsbageri. Sen for vi vidare mot Furillen och dess karga omgivning.

Vi konstaterar att vi ännu knappt inte hört gotländska. Bara stockholmska - både hos dem som arbetar och de som turistar.

På morgonen kommer de flesta körande till bageriet i sina suv:ar å köper surdegsbröd. Som ett fenomen.

Vi tog sten-kusten "hem" mot Fårö igen. Slingriga, skumpiga, kalkstensdammiga vägar precis intill havskanten å inte en människa i sikte.

Kanske var det folktomt eftersom det blåste så. Det var oerhört vackert och fridfullt och genuint i alla fall.

På andra ställen vi besökt får man lätt känslan av att absolut inte vara den förste på platsen. En strid ström av folk kommer och man känner igen folk som man sett tidigare under dagen.

Kanske kör vi samma rutt? Fått samma tips om ställen vi absolut inte får missa? Det är vackert. Magiskt vackert men ändå känns det som sagt som om smultronställen här, på Gotland - ja de är man sällan ensam om.

Vi äter på Maven Diner Café i Kappelshamn å beställer rock'n'roll på jukeboxen för en femma...