Min pepparkaka

Han är söt han och är redo för jul.
I november.
Han sover med pepparkaksdressen på eller tomtedressen och luvan.

Hela natten.

Eller så handlar vi thaimat å han går klädd i tröja, väst, pepparkaks-hatten och bjällra runt foten.

Ja sån är han min fina.

Sovmorgon och allt

Två dagar i rad har jag fått sovmorgon.
För man blir trött av att ena kvällen vara ute till efter midnatt och dagen efter vara ute till halv fem på morgonen?!

När hände det senast?
Dansade disco som en tok efter Timo Räisänens konsert.

Först Pustervik och sen sista timmen på Nef.

Har inte varit ute på det viset på tio år säkert.
Kul och inte så kul morgonen efter.
Men jag fick alltså sova som en tonåring till klockan tolv...

Idag har barnen fått designa nåt de ville sy. Blev en mask och ett täcke till dockan av spill-tyg.

Å jag hasar runt i ullstrumpor så tofflorna blir trånga.

Men skönt är det.
Att vara lat på en söndag.
Som sig bör...

Vill dansa

Och kommer göra det både torsdag och fredag.
Med jobbet och vännerna.

Då skulle jag vilja ha en gul klänning. I motljus.

Men det är dåligt med motljus i november.

Bild via weheartit.com

Hem vs hem

En film av Anny Wang som läser på HDK: http://vimeo.com/53078542

Där min lilla T spelar den lilla tjejen, märkligt nog tycker jag den stora tjejen är lik T utan att de visste om det innan.

Stolt är jag. Över att hon vågade ställa upp. Hon brukar vara blyg men inte nu.

Att agera skådis var stort.

Mitt lilla hjärta.

Vi andas november

Kör E6:an söderut min chef och jag.
Tror vi andas november båda två.
Djupa suckar och tomstirrande blickar.

Blandat med gapskratt åt vad november-för-mycket-att-göra-sen-länge-tillbaka gör med oss.

Han tappar telefon å macka flyger tillsammans med kaffe på skjortärmen.

Och i ren frustration över att det inte finns papper slickar han på manschetten.

Och jag kan inte sluta skratta.

Regnet piskar mot rutan och lastbilarnas svansar svänger över vägbanan i vinden.

Jag tänker att för mig har november alltid varit en månad att helt enkelt borra sig igenom. Ett mörkt nystan som jag bara måste kliva in i och sen ut på andra sidan. Nästan så jag håller andan.

Många gillar mysiga november. Tända ljus. Men jag kan tända lägereldar och ändå behöva fälla ner huvan, böja ner huvudet mot vinden och bara gå utan att titta upp innan snön faller. Om den faller?

Vårt kontor i Malmö har fina fönster att sitta och titta ut igenom.

Utsikten från dem är fin även i november.