Varför inte? Pröva!

Jag tittar på lilla T som kämpar med att lära sig simma.

Jag ser hur hon strävar och får kallsupar och fortsätter ändå.

Å jag tänker att vi borde säga - varför inte - pröva!
Oftare.
Byta ut alla gånger jag säger - nej rör inte där, lägg tillbaka den prylen.

Istället vara med och säga - vi prövar. Ser lite vad som händer.

Det finns tydligen en bok som lite överdrivet och översatt heter "50 farliga saker du bör låta ditt barn göra".

Det är ju genom utforskandet som vi lär oss, blir kreativa och skapar.

Om vi alltid gör som vi gjort får vi ju alltid samma resultat? Men om vi en gång har misslyckats med någonting så kan man ju i alla fall pröva igen?

Då kanske det funkar den gången?

Jag såg hur lille H tittade på mig när han tog fram ett vasst grillbestick. Han visste av vana att jag brukar säga - nej för vass!

Nu testade jag att nicka och och låta honom hacka paprika med den.
Å han var så försiktig och fokuserad och hackade små små tärningar och jag såg hur stolt han blev av att få försöka.

Jag stod förstås bredvid å såg att det verkade fungera. Han kunde.
När jag inte instinktivt sa nej direkt utan att tänka efter en stund.

Att utforska mer. Föda nyfikenheten och tron på sig själv å ens förmåga.

Trevlig helg allihop!